Åååsa! Nu hittar folk hit på ‘ritualsex‘ med. Ditt fel, bara ditt.

Andra intressanta saker folk hittar hit på:

Ben Jerrys, Ben & jerry s, Ben Jerry &, och otaliga varianter (tipstops? www.benandjerrys.se), jättekissnödig -barn -gravid, inredningsbutiker helsingfors (sorry), mindervärdeskomplex (ouchie), etnologi skvaller (sorry igen) jävla folk som inte svarar (eh, jag var etta på den sökningen. Frusterad much?) dåliga saker (tack!), godaste latten (hittar du inte i Sverige), Salma Hayek kommer ifrån (what?!), usa grädde sverige half (& half? ungefär samma fetthalt som kaffegrädde.)

Tråkig? Moi? Jag vet inte var du pratar om.

Jaha.

En till Hulken-film. Lite konstigt, eftersom ettan inte gick så bra, men vaddå. Edward Norton som Bruce Banner/Hulk, lite intressant. Vi gillar Norton; han lyckas nästan jämt. Ang Lee has bytts mot Louis Leterrier, var filmer jag inte sett, så honom kan jag inte ha någon åsikt om. Men. Men. Manus skrivit av rövhatten Zak Penn, som hittils har spytt ut skitmanus till Elektra och X3. X3, som pajade en så underbar översättning till filmmediet, som förstörde det bästa och mest intressanta temat i hela Marvels universum (Dark Phoenix saga), som dödade Scott bokstavligen, och resten av karaktärerna nästan lika mycket bara genom att vara så jävla fel, åååååhh. Jag kokar bara jag tänker på det. Hatkaka till Penn. Och jag kommer inte i närheten av den här gröna historien, inte någonsin.

Ja jävlar vilken morgon.

Jag, well, vi var nere i  Tukwila i morse för att ta biometri (för tredje gången) i morse. Naturligtvis missade vi avfarten, naturligvis fick jag panik (vi var precis vid flygplatsen, jag får panik av flygplatser, av att vara sen, av hotet att de skulle “consider my application abandoned”, vilket skulle vara fallet om jag missade min tid) och fick t.o.m. maken att börja gråta då jag är jävligt elak emellan hyperventileringarna. Iallafall var jag en kvart sen, vilket inte spelade någon som helst roll eftersom jag fick vänta i en och en halv timme, emedan tvn ljudlöst berättade något om skottlossning i Virginia som jag inte fattade. Fick sedan stå ut med att en fet svettig man iklädd plasthandskar tog alla mina fingeravtryck plus handflatan typ tre gånger innan det funkade, foto och näthinnescan. Blä.

Eftersom vi ändå var nere i Southcenter passade vi på att skaffa grejer till min mosaik, och hittade en spegel! Nästan lika stor som den på IKEA, lika prålig och till halva priset. När spegeleländet till slut var inbaxad i bilen fick jag sitta framåtlutad utan säkerhetsbälte hela vägen, och Bowieskivan pajade, så det fick bli radio, där vi fick reda på att 31(edit, 33) pers blivit ihjälskjutna på Virginia Tech. Som om det inte räckte med tjejen här på UW som mördades förra veckan. Gun restriction laws, anyone? Men nej då.

Men åh. Jag älskar den här staden. I onsdags var ju maken och jag och handlade, och idag hjälpte vi Rödhårig och hennes pojkvän att flytta från sin etta i downtown till ett hus i (och, visade det sig, på) Beacon Hill. Och jävlar vad fint det är! Mariners spelade hemma (och vann! Käka gräs, Texas!) så det var nästan folktomt på gatorna när vi körde dit. Stora delar av västkusten har inte fattat det där med att bygga uppåt än, men i stadskärnorna fungerar det. Tegel dessutom, inte plaststen eller konstiga Washington-granflis. Var tredje butik är en coffee shop. Seattle känns på riktigt på ett helt annat sätt än Tacoma – och så har man Elliot Bay, och bergen ute på halvön i sikte så fort det inte är panikdimma.

Hemma. Inte så dumt.

Så. Jag tycker om Pike Place Market. Så mycket vackra miljöer, så många goda dofter. Bröd, kakor, frukt, te, rökelse, kryddor… Inget bra ställe att gå till när man är hungrig, och även om jag inte var hungrig när jag kom dit så blev jag det efter ett tag.

Köpte min sambal oelek i en skum liten asiatisk butik utan prislappar, av en pytteliten kassörska som ursäktade sig säkert sju gånger över att de bara kunde ge endollarsedlar i växel. Det är ju dem jag vill ha, ju. Busspengar. Sen vandrade jag omkring i några timmar, misslyckades med att hitta snygga ramar, och fick ett antal moraliskt tveksamma sms från maken.

Ekonomiska noteringar:

Bussresa: $1.25
Sambal oelek (skäl till bussresa): $1.99
Blåbärsscone: $1:50
Thai-iste: $ 2.07
Real Change: $ 1
Bussresa hem: $1.50

Det finns någon slags logik bakom det där. Jag lovar.

Dessutom: varför blir jag alltid jättekissnödig just när jag väntar på bussen och har tjugo minuter trängsel-med-främlingar-och-tretusen-onödiga-stopp innan jag kan gå på toa? Suck.

Men jag tog inga kort. Inte på Pike’s. För mycket turistvarning. Sorry.