Det har varit lässtiltje läääänge hemma hos mig. En kombination av att jag jobbar hemma tre dagar i veckan, inte får dricka kaffe längre och därmed somnar på studs på bussen, och att jag helt enkelt inte haft något jag varit sugen på. Alls. För en vecka sedan hade jag bara läst nitton böcker i år – det betyder att jag ligger minst tio böcker back om jag vill hinna lästa femtio innan året är slut, eller kanske tjugo, trettio back om man jämför med för tio år sedan, sommaren mellan ettan och tvåan på gymnasiet.

Men iallafall. För några månader sedan bestämde jag mig för att Hunger Games-böckerna var så hypade av alla jag kände att jag skulle skaffa dem när den tredje delen kom ut. Secret Garden, Ballards sista bokhandel, hade releasefest för Mockingjay i tisdags (förra veckan alltså) så jag gick dit och petade. Tog en chokladbit. Var med i ett lotteri. Kastade en blick på nytt-bordet och så “Scarlett Thomas” med stora guldbokstäver.

Alltså. Scarlett Thomas. Har skrivit världens bästa bok, The End of Mr Y. Och en hel del bra med (PopCo, Going Out, Bright Young Things.) Men efter Mr Y sa hon att hon inte skulle skriva mera skönlitt, utan fokusera på sitt akademiska, så jag har inte letat. Our Tragic Universe var en total överraskning, så total att jag köpte den utan att fylla i mitt klippkort, jag glömde min chokladbit i affärn, jag gick hem, twittrandes “SCREW MOCKINGJAY, SCARLETT THOMAS HAS NEW BOOK OUT.” Läste ut den på två dagar och gick tillbaks i fredags och köpte Hunger Games-böckerna med planen att läsa dem över helgen.

Fail. Jag glömde en annan sak som skiljer nu från för tio år sedan. Jag måste t.ex. laga mat, handla, tvätta och andra grejer man slipper om man bor hos mamma. Det var tisdag innan jag var klar med . Fast ända. Fyra böcker på en vecka en rätt bra siffra, även om jag nog inte kan fortsätta in den takten.