Gästrum. Westernfiltar på westernställ och
barndomsbilder på Hjlm.

Stöveln!

Nedervåningen ska alltså se ut som en jakt-
stuga. Kamin, autentiska döda djur, snöskor
samt bokhylla av halv kanot. Hepp!

Nämnde jag att svärmor samlar på tallrikar?

Kviddevitt.

Julaftonskvällen var vi i kyrkan (jag vägrar egentligen, av respekt för de personer där som tror på allvar, men orka ta den fighten med svärföräldrar varannan jul. Hanjaglevermed sitter ju bara där som ett jävla mähä trots att han är uttalad ateist sedan sju år tillbaka, så det skulle vara jag som blev storskurken. Nöjer mig med att inte rabbla med i böner samt att sitta kvar i bänken under nattvarden.) och fick chansen att iakttaga de estetiskt rubbade sidorna av Helenas medelklass. Favoriterna är:

• “The Christmas Sweater”, vanligast på kvinnor över fyrtio. Stickad tröja med julmotiv, såsom t.ex. tomte, julstjärna (blomman), eller i ett fantastiskt fall, älg. Julälg.
• En annan variant: julvästen. Västkustamerikaner är de enda människorna på jorden som fortfarande har väst när det är kallt (armarna fryser de kanske inte om?), men det här är INOMHUSvästar som bärs över illasittande polotröjor. Quiltade eller i filt, ofta med applikationer; personlig favorit var diverse tomtmotiv samt en hel ljusstake på ryggen.
• Alla dessa män i illasittande khakibyxor (“reglerna här är att om det inte är blåjeans är det finbyxor” säger Hanjaglevermed) med omatchande bälten. Och cowboyboots.
• I Montana har personer av manskön cowboyhatt helt oironiskt. Samma sak med rutig flanellskjorta.

Så jag hoppas ni inte tar illa vid om jag sätter mig ner och drömmer om helvita rum med släta helvita väggar och tre helvita möbler. Kanske ett föremål på väggarna. Ett. Kanske. Inga saker. Inga saker alls. Bara rent vitt. Världens finaste.

Jag har ju inte bloggat så mycket på sistone, nä. Dels har den häringa lägenhetsgrejen tagit upp hela min tid, dels…nej, det var nog allt. Jag längtar efter vanliga helger, när allt som ska göras är mathandling och träning. Nu har det varit IKEA-resor och och Lowe’s-besök och målning och gardinsynad och kartongtillplattning och rammålning och allt det. Det är roligt. Jätteroligt. Det börjar blir fint. Jättefint.

Men.

Illustration: när jag var liten hade jag inte särskilt många fritidsaktiviteter. Jag gick på gymnastik (å.k. 0-3),  i scouterna (1-4) och jag tog ridlektioner (4-6.) Jag gillade alltihop, men aldrig var jag så lättad som när aktiviteten var inställd. Då njöt jag i fulla drag av att Bara Vara Hemma. Läsa en bok eller rita eller vad sjutton det var jag gjorde innan datorer fanns. Sen tröttnade jag och slutade — jag kan liksom inte med Aktiviteter i det långa loppet.

Snart alltså: lediga helger igen. Men till helgen kommer svärföräldrarna från Montana, så då blir det att agera turistguider samt blir bjuden på restaurangmat. Och inte slappa. Men det får man leva med. Nu:  bokbloggsdags.

Plopp, bara.

Eller, ja. Om man menar “fyra vänner som hjälpte till förra helgen, en hyrlastbil, två vänner den här helgen och en massa panikpackande och fem dagar utan internet” när man säger “plopp”. Och det gör man.

Men nu sitter vi här. Men soffa (på rätt ställe), bokhyllor (provisoriskt placerade) och internet (hurra). Nu är det bara att möblera och köpa gardiner så blir saken biff. Fast tills dess blir det nog inte mycket bloggande.

Något condoköp blir det inte, det har vi inte råd med än. Däremot ska vi upp ett snäpp till en 2-bedroom som änne inte finns annat än i vår fantasi. Eftersom vi trivs helt okej här har vi inte heller bråttom och kan lungt välja och vraka – hyresdelen av bostadsmarkaden här har jag aldrig riktigt fått grepp om, men brist verkar det iallafall inte vara.

Vår lägenhet måste, enligt sista uppdateringen, ha följande kvaliteter:

• 2 brdm
• i Ballard
• tillåta katt
• garage/carport/stängsel runt parkering
• ingen heltäckningsmatta (sovrum ok)
• snygga färger eller tillåta ommålning
• elspis/ugn – ingen gas*
• separat kyl/frys
• okej storlek på köket

Det är ju egentligen ingen särskilt pretentiös lista, men det kan bli krångligt nog att hitta något som passar. Amerikaner är ju som sagt svårt lagda åt heltäckningsmattor; t.o.m. de annars underbara Canal Station-condosarna har drabbats av detta hemska öde. Amerikaner verkar även leva i villfarelsen att man endast kan hyra ut lägenheter som passar vemsomhelst, och därmed är USAs alla hyreslägenheter anpassade till ingen smak allt, och målade i samma blekbeiga/smutsvita färg. Lov att måla om krävs alltså, oftast mot skriftligt löfte att måla tillbaka innan man flyttar. Det är också vanligt att förbjuda husdjur, mindre med tanke på allergier och mer p.g.a deras potential för förstörelse. Vanligtvis kan man krångla sig in i alla fall, med en s.k. non-refundable deposit, alltså en avgift som täcker ev. skador. Skitdumt, men så är det. Man kan ju undra varför folk föredrar att köpa här. Eller inte.

Letar gör vi iallafall, och tror vi flyttar efter jul. Nu blir det tittande och letande och grejer, jag lovar att raportera regelbundet.

Okej.

Badrummet  -före är precis när maken flyttade in. Efter är för ngn månad sen. Vi har målat det gula vitt, satt in skåp, växter, speglar, draperi… Numera hänger dock toapappret på en krok uppe vid taket, då en viss griskrokodil käkar det till frukost annars (husdjur mentioned! åsahatpoäng #2; check.)

Sovrum – före är när förra hyresgästen bodde här. Efter är i februari- vi har målat det gula porrrött, flyttat in en jättegammal säng ärvd fr. makens farföräldrar, en gammal kista, satt upp tavlor och klockor och bilder (och en karta över Londons tunnebanesystem som skymtar fram i ena hörnet), samt en jättespegel och två stora bokhyllor som inte syns på bilden. Sedan dess har vi även satt upp persienner.

Ni får inga bilder på vardagsrummet/köket, eftersom jag inte har ngn bra bild på köket, och ingen aktuell av vardagsrummet med vinkel motsvarande de gamla bilderna. Ni får en kaktusbild istället.

Fina kaktusar.

Men grejer blev det. Krukor och växter och mattor, en och annan bokhylla och kanske en dyna till griskrokodilmonstret*. Lägenheten tar sig, tammetusan. Skrymsle efter skrymsle betas av, snart är allt fult gömt. Då kan vi flytta :)

Det är dags igen. Måla-dags. Den här gången är det badrummet som ska fixas – tvärr blir det inga före-och-efter bilder, då vi inte har någon kamera längre, men ni blir kanske glada nog av att veta att jag slipper smutsgult från och med nu. Helt och hållet (okej, tvättstugan är fortfarande gul, men där bor vi inte, så det spelar inte så stor roll.)

Vitt ska det bli, och även om det inte är så kul, så har vi inte mycket till val eftersom a) det är litet och mörkt och b) skåpet och handfatet har lite mysko nyanser som är svåra att matcha.

Inget bloggande imorgon alltså, bara färg-och-prylhandlande, skrubbande, spacklande, plastande, tejpande och målande. Men å så kul. It’s been a long time coming.

Så det får vara.

Men jag har fortfarande målarfärg i håret.